Nu är det slut. Jag klarade proven med god marginal. Kvar är en tomhet. Det som tagit upp så mycket tid är nu borta och det lämnar mig med en rastlöshet jag inte riktigt var beredd på.
Jag kommer hem frusen av den första vinterdagen till min lägenhet som just nu visar tecken på flertalet halvfärdiga projekt. Men det stör mig inte för jag har förtjänat vila. I helgen kommer jag låsa in mig och spela Fallout 3 New Vegas.
Datorspel kan verka barnsligt men jag vill ta en liten semester i en annan värd. Jag ska vara protagonist i en postapokayptisk Nevadaöken. Just Fallout 3 har en speciell innebörd för mig då det första spelet i serien gav mig en påminnelse om mitt sår. Att jag aldrig haft några egentliga föräldrar och jag har definitivt inga nu. Några scener i spelet som gestaltade relationen mellan den spelade karaktären och hans pappa var riktigt jobbiga att se.
Är helgen med Fallout en flykt? Eller är det så att jag åker hem.