Det finns ingen framtid. Det finns inte heller något förflutet.
Det enda som någonsin existerat är nu. Det här ögonblicket.
Dra ett djupt andetag. Var medveten om hur luften fyller lungorna. Hur känns det i händerna? Hur känns det i kroppen? Rynkar du pannan? Spänner du käkarna? Hur känns det i magen?
Nu
Men jag lever inte i nuet. Jag planerar framåt. Nästa steg i rekryteringen till jobbet. Hur jag ska göra med den där andra kursen jag kom in på. Att jag måste dubbelkolla med csn att alla poäng gick in. Detta är ok. Man måste agera för framtiden. Men man ska inte vara där. Detta är saker jag vet men inte riktigt lyckas undvika.
All glädje finns i nuet. Att vara någon annanstans, en annan plats, en annan tid, gör att man missar glädjen. Allt blir ett medel för att komma till nästa checkpoint i livet och så fortsätter det.
Jag andas in och ut och märker hur min hjärna sticker iväg på annat. Den där hjärnan igen. Egot.